kloning
Tänk om man kunde klona sig, vad skönt jag skulle dela upp mig då.
Lite vila till en av mig och en som står i beredskap för lilla grabben och en för stora, så att jag slapp springa i mellan. En skulle få vara hos min sjuka far och en skulle städa hemma. :)
Nej så ser ju inte livet ut, man får skära delar av sig och finnas lite överallt och inte glömma vila och diska och tvätta och vara trevlig och rar mot familjen och idag sprack det. Det blev för mycket och jag höjde rösten lite. Oj vilken effekt, stackars alla. Dom fick gå igenom en elektriskvåg. Jag skäms, jag har lovat mig själv att aldrig skrika på mina barn. Jag jobbar med ett låg affekt bemötande med mina barn.
Se här ett ur klipp av Bo Hejlskovs teorier:
Låg-affektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt. Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Orsaken till det är att affekt smittar, men att de flesta av oss som ganska små lär oss att skilja på om det är vår egen affekt eller någon annans vi känner. Det gör en del människor inte. De kan inte skilja mellan egen och andras affekt, vilket till exempel innebär att de blir arga om man skäller på dem.
Dessutom vet vi att problemskapande beteende ofta händer när brukaren har en hög affektnivå. Ingen börjar slå på människor omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att brukaren behåller kontrollen över sig själv, så att han kan samarbeta med oss.
Den kunskapen måste vi förhålla oss till genom att använda oss av vår egen affekt. Vi måste utstråla lugn, men också akta oss för att smittas av brukarens oro. Därför måste vi använda oss av metoder som skyddar både brukaren och oss själva från att gå upp i affekt. Det gäller både i bemötandet i vardagen och i metoder för hantering av våldsamt beteende.
Den låg-affektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på brukarna i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering.
Lite vila till en av mig och en som står i beredskap för lilla grabben och en för stora, så att jag slapp springa i mellan. En skulle få vara hos min sjuka far och en skulle städa hemma. :)
Nej så ser ju inte livet ut, man får skära delar av sig och finnas lite överallt och inte glömma vila och diska och tvätta och vara trevlig och rar mot familjen och idag sprack det. Det blev för mycket och jag höjde rösten lite. Oj vilken effekt, stackars alla. Dom fick gå igenom en elektriskvåg. Jag skäms, jag har lovat mig själv att aldrig skrika på mina barn. Jag jobbar med ett låg affekt bemötande med mina barn.
Se här ett ur klipp av Bo Hejlskovs teorier:
Låg-affektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt. Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Orsaken till det är att affekt smittar, men att de flesta av oss som ganska små lär oss att skilja på om det är vår egen affekt eller någon annans vi känner. Det gör en del människor inte. De kan inte skilja mellan egen och andras affekt, vilket till exempel innebär att de blir arga om man skäller på dem.
Dessutom vet vi att problemskapande beteende ofta händer när brukaren har en hög affektnivå. Ingen börjar slå på människor omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att brukaren behåller kontrollen över sig själv, så att han kan samarbeta med oss.
Den kunskapen måste vi förhålla oss till genom att använda oss av vår egen affekt. Vi måste utstråla lugn, men också akta oss för att smittas av brukarens oro. Därför måste vi använda oss av metoder som skyddar både brukaren och oss själva från att gå upp i affekt. Det gäller både i bemötandet i vardagen och i metoder för hantering av våldsamt beteende.
Den låg-affektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på brukarna i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering.
Kommentarer
Trackback
